fredag 4 februari 2011

Om hon inte får hjälp,
Blir hennes liv för alltid märkt,
Hennes hjärta bli aldrig stärk.,
Hennes själ blir sänkt,
dränkt.
Inget för henne är lätt,
ett andetag för hennes känns inte rätt.
Hon vill göra på ett annat sätt.
Hon önskar att hon för länge sedan dött,
att hon aldrig blivit född.
Hon är så rädd,
hon är sedd,
blir aldrig rätt ledd.
Hon vill ge upp,
med ett enda skutt.
Det är sista chansen,
att rädda.
För hon orkar inte längre känna.
Hon ligger ner ute när det regnar,
hon bor inte där det finns sängar,
inget hon heller efter längtar.
Längtan är att någon henne hämtar,
att ingen henne lämnar,
någonsin.
HOn blundar,
drömmer om ljusa tunnlar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar