om jag vill ner,
någon gång då ja bara inte orkar mer,
är det någon som tar det på allvar och ser?
om gud inte hör när jag ber,

jag vill inte tankar ska bli fler,
men det är de som mig ger,
som får mig att lådsas le,
känna mig stark,

jag skulle önska att någon kan sitta och hålla vakt,
för jag vet inte om jag kan hålla det jag sagt,
någon gång kankse jag på fel sätt känner makt,

då jag inte vill att någon ska hålla vakt,
men nu när jag har kontroll,
vill jag att någon då ska höra mitt vrål,

jag vet att det behövs,
för då vandrar jag själv mot havs,
då har jag inte längre någon chans,
då kommer jag inte tillåta någon finnas till hands,