mina känslor har brustit,
min mörka sida har vuxit,
mina känslor har ständigt ljugit,

min själ är förkrossad,
ligger ner och är helt mosad,

av förtvivlan, hör jag mig gråta,
mina kinder blir allt mer våta,
något jag nu kan våga,

av maktlösheten känner jag paniken,
den strömmar genom min kropp och lyser genom blicken,

inget bedövar längre av skriken,
allt jag ser i mina drömmar är döda liken,

jag vet inte vart jag ska,
vet inte vart jag vill va,

allt jag vill ha är trygghet,
men det har bara blivit en dumhet,
jag känner inget annat än smärtan efter den bet,

ingen vet,
hur jag kämpat i allt slit,
hur jag misslyckats utan flit,
inget än bara ångest är mitt,

mina ögon ser nu bara vitt,
föröker blunda för det som blivit,
att jag aldrig någonsin levt,

jag har ingenting,
jag känner ingenting,
jag kommer inte längre vara din...