ingen förstår,
hur ostadigt jag egnetligen står,
hur öppna och smärtsamma sår jag får,

jag vet inte vad jag tror,
jag vet inte var jag bor,
men jag vet vid  viss mån vad jag vill uppnå,

mår illa av tänka,
jag vill dra ner allt och dränka,
jag vill aldrig mer uppleva smärta,

kan inte mina känslor få lätta,
kan jag inte en liten stund gråta,
skrika över hela världen och strunta i att låta,

jag vill sätta ner foten,
jag vill sy ihop såren.
torka bort gammalt blod från låren,
men jag kommer aldrig hitta tråden,
för att det är omöjligt att nå den,

jag hatar att titta på mig,
jag har hört så mycket gnäll,
jag är redo att snart ta mot en smäll,
och sedan somna in djupt i min säng,