torsdag 5 maj 2011

vattnet är svart,
så smärtsamt kallt,
tittar ner i sjön ifrån land,

jag låter tårarna ur mina ögon ner rinna,
jag ser tår för tår försvinna,
jag ser de blandas med vattnet och starkt klindra,

jag tittar ner i sjön och känner kraften,
jag sitter helt ensam och övergiven här mitt i natten,
ur sjön hör jag ifrån andarna de falska skratten,

jag känner mig rädd,
jag springer därifrån för att inte bli sedd,

jag har min kropp intill tätt,
jag kan inte beskriva vad jag sett,

de följer,
jag hör deras gråt när de sörjer,
jag vet snart inte längre vad jag döljer,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar