hur ska jag beskriva,
utan att tårarna ska rinna..?
vet inte hur jag svaret ska finna...
ingen förstår vad jag menar...

inombords har jag som tunga stenar,
min själ känner obehag och oroligt kliar,
tankarna är inte längre mina,
jag vet att jag innertsinne vill vinna!

men min ondska kan ingen hindra,
det spelar ingen roll om ni gör det minsta lilla...
något ondskfullt är i mig som är en hemsk pina,

jag vet vad jag gör men tillåter mig balansera på en tunn lina,
jag gömmer mig samtidigt som jag vill synas,
annars skulle jag för längre sen klyvas,

tankar får mig att rysa,
jag förstår inte vad onsdskan vill bevisa,
jag vägrar och vill skrika,

det tillåter mig inte längre vila,
då kan jag väl lika gärna försvinna?
men kommer jag då till helvetet för brinna?

jag vill till himmelen,
bara vara och sova på mjuka molnen....