jag vet att detta aldrig någonsin går över,
jag ser inget annat än min äckliga hy som blöder,

jag går och går men jag känner inte mina fötter,
jag känner kärlek men inte när hjärtat går sönder,
pulsen dunkar i bröstet men andas är något som jag glömmer..

allt inanför min hud känns äckligt,
kan inte längre höra eller se ordentligt,

ramlar ihop mot den stubbiga marken,
jag känner den tunga och starka doften av barken,
sista jag ser är stjärnorna uppe i himmelen i den mörka natten...