måndag 22 augusti 2011

Dunkanade hjärta,
men känner ingen smärta,
därför kan inget heller lätta,

jag är bara tom,
därför måste jag få fler sår,
för att få känna något utan att fälla en tår,

som en tom ekande burk,
men där det aldrig heller är lugnt,
tomt på ett sätt som är rörigt tungt,

jag sitter bara ensam och stum,
i magen har jag en smärtsam klump,
som bara växer och växer tills det blir flera ton tungt,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar