sorgen av dej sitter i en stor klump,
vid dej känndes allt så lugnt...
nu när allt är så tungt,
är de bara du som behövs men allt är så dumt...

havet jag går i är så långgrunt,
jag vill bara lägga mig på ryggen oh flytta runt,
flyta omkring tills allt är gömt..

är trött på att gå omkring dag till dag,
utan att jag ännu vet vem som är jag,
jag vill någon gång vända blad,
detta leder långsamt till min död,

räddnigen är du min underbara ängel,
det är så tomt i sängen...
saknar kraften ifrån värmen...