Det hugger till när jag förstår,
framför mig ligger det klara spår,

Du litar inte på min rinnande tår,
eftersom du inte alls vet hur jag nu mår,

Inom mig forsas en strömmig flod,
av en massa hårda och vassa knivar,
men utanpå syns inte ett endaste sår,

Jag vet inte hur jag ska hantera dig,
jag vet att jag inom mig är snäll,
och det är något jag aldrig visat dej,

Jag hatar känslan av att inte vet var du står,
jag vill bara säga förlåt, förlåt.....