En tjej som bara var där,
som ingen i blev kär,
hon omfamnade ett ensamt träd,

ingen hörde eller såg,
all smärta kom som i en våg,
alla fortsatte att blunda för hennes sår,

Till slut blev allt för hårt,
men hennes kind blev ändå aldrig våt,
det kom bara en massa blod,

blod ifrån hennes hud,
hon var tvungen att lyda hemska oljud,

flickan trodde varken på änglar eller gud,
hon visste bara om ondskans tjut,

Hon orkar inte längre,
allting blir bara sämre,
och hon är förbjuden till all värme....

Är mina känslor sanna?
jag vill bara ha dem varma,

Lever jag i mina egna tankar?
världen faller ner mer och jag kallnar,

Är det mitt riktiga hjärta som bankar?
känns som om hela världen är inom mig och klampar...

Varför gör du så här?
Trodde inte du skulle ta denna väg,
Jag trodde du var kär,

Jag är så tom,
jag kan inte känna eller komma ihåg,
jag märker inte ens att du iväg går,

Jag kan inte gråta,
jag kan inget annat än ta emot och förlåta,

Hur kan du bara lämna allt?
det är så fruktansvärt kallt,

Jag litade på dig och dina ord,
men som var lögner och lämnat ett stort sår,

Kommer inte kunna släppa in någon,
jag kommer inte klara av att titta in i någons ögon,
när jag inte längre kan lite på dom...

Vad är det jag vill?
all tid flyger förbi,
och jag står kvar här blind,

Jag ställer mig upp och torkar min kind,
men jag ramlar omkull igen av en stark vind,

För varje gång jag ställer mig upp är mina ben tyngre,
och ångesten ger mer och mer hunger,

jag hör när ondskfulla fåglar sjunger,
överallt är det världens buller,

Mina öron sprängs av smärtans ljud,
jag är infångad i en trång bur,
och jag kan smita men jag vet inte hur....

När mitt hjärta blev till en sten,
slöts mina ögon och jag blev blind,
vid alla mina vägar står en låst grind,

Inne i min kropp flyr min själ,
min själ som all smärta bär,
nu finns det inte längre någon väg,

Kan inte gråta,
bara mina armar kan nu bli våta,
men är något som jag aldrig kan förlåta,

Jag vill lätta allt tryck,
men inget går att få loss av allt jag byggt,
när kan jag få känna mig trygg...?

Du är solen mitt i det kalla,
mina tårar behöver inte längre falla,
för jag vet att dina ord är sanna,

Allting är mörkt förutom du,
när jag rör dig får jag världens rus,
av alla känslor får du mig att bli yr,

Om du lämnar mig slocknar mitt liv,
då vet jag inte hur något längre blir,
du kommer i hjärtat mitt hugga in en kniv,

Du skulle lämne ett stort tomrum,
jag kommer inte känna lycka ens en liten stund,
för då ligger jag ensam nere i en mörk brunn,

Jag vill alltid ha dig vid min sida,
annars vill jag inte leva,
jag kommer bara bli kvävd av alla tunga stenar,

Ingen får ta din plats i mitt hjärta,
det skulle gå åt för mycket smärta,
såhär kommer jag aldrig för någon annan känna,